Det mål Rättvis skatteprocess nyligen var med och drev, om betalningsanmärkningar för skulder i allmänna mål avseende näringsidkare, visar att regelverket inte ger tillräckliga rättssäkerhetsgarantier och leder till oproportionerliga konsekvenser för företagare. Vi har därför hemställt regeringen om en översyn av regelverket.
Som regelverket ser ut idag registreras en skuld i ett så kallat a-mål (skulder till stat eller kommun) för en privatperson som en betalningsanmärkning först när underrättelse och betalningsfrist, s.k. avitid, har passerat utan att skulden reglerats. Detta ger privatpersoner ett skydd mot att felaktiga krav eller skulder de är på väg att betala leder till en betalningsanmärkning. Motsvarande skydd finns inte för företagare.
En stor skillnad i förfarandet är om man anses vara ”näringsanknuten” eller inte. Näringsanknuten anses man av Kronofogden vara om man är registrerad som enskild näringsidkare, men även om man är t.ex. aktieägare eller styrelseledamot i fåmansbolag. En person som är näringsanknuten omfattas inte av det utökade sekretesskydd som finns om skuldanmärkningar hos Kronofogden.
Att utsträcka skyddet även till näringsidkare har förordats såväl i statliga utredningar som av riksdagens finansutskott. Trots det har det ännu inte hänt. Omkring 250 000 näringsidkare får skulder i allmänna mål registrerade hos kreditupplysningsföretaget UC från Kronofogdens databas årligen – oaktat om skulderna redan är betalda.
Hemställan går att läsa här.